V duger inte som stödparti

I dagens politiska debatt är det på den borgerliga kanten framförallt hos L och C en stor iver att tala om vilka partier som inte kan vara stödparti. Kontrasten är stor mot socialdemokratin som tycks förutsätta att V skall fortsätta som stödparti. I praktiken har V under olika namn (SKP, VPK och nu V) utgjort stödparti åt S sedan 60-talet. Om man ser det ur ett historiskt perspektiv känns det dock väldigt olämpligt att vilja använda V som stödparti.

En tydlig illustration på 100-årsfirande V:s avskyvärda historia får man exempelvis om man läser tidningar (veckotidningen NU nr 52 1939) som skildrar uppvaktningarna på Josef Stalins 60-årsdag den 21 september 1939. Vid denna tidpunkt hade Sovjet överfallit vårt grannland Finland och nazisterna överfallit Polen.

Bland telegrammen till Stalin från hans vänner och beundrare var det särskilt två som kan uppmärksammas. Det ena lyder: Vi överbringar på 60-årsdagen vår hyllning till Josef Stalin, den stålhårde kämpen, den konsekvente marxist-leninisten, socialismens kloke byggmästare osv osv. Detta telegram var undertecknat Sveriges kommunistiska parti. Partiet som senare blivit Vänsterpartiet.

Det andra telegrammet kom från Berlin och lydde: Jag ber eder motta mina uppriktigaste lyckönskningar på eder sextioårsdag. Detta telegram var undertecknat Adolf Hitler.

Vänsterpartiets historia förskräcker. Det handlar om att under minst 70 år av partiets 100 år långa historia har partiet kramat diktaturer istället för att stödja demokratin.

Skall politiker ha hög moral och inte låta sig stödjas av partier som haft suspekta åsikter och märkliga vänner över åren bör dessa regler gälla för alla och inte bara för Liberalerna och Centern.

 

Mats Lithner (L)

Vw 1600TL i Arlöv

Bättre hemtjänst i Burlöv genom större valfrihet

Burlövs äldreomsorg har över lag gott renommé. Inom hemtjänsten finns många engagerade och duktiga medarbetare, arbetsledare och chefer. Men det finns mycket kvar att göra, speciellt då det gäller att höja den service och valfrihet som brukarna - kunderna upplever.

Serviceutbudet för den kommunala hemtjänsten bör höjas bl.a. genom att erbjuda:

·         Enklare inköp i näraliggande butiker,

·         Hämtning av mat från näraliggande restauranter

·         Matlagning i hemmet

·         Hämtning av medicin på apotek.

 

Vidare bör man tydligare tillsammans med kunden-brukaren varje vecka planera vad som skall ingå i den fria aktiviteten. Dokumentation av den överenskomna hemtjänsten måste dokumenteras tydligare, inte som idag med ett antal dokument med beslut från biståndshandläggaren utan istället med ett enkelt dokument där hemtjänstpersonalen och brukaren sammanfattat kan se de beviljade tjänsterna

 

När det gäller att erbjuda alternativ till den kommunala hemtjänsten bör kommunledningen få i uppdrag att få till stånd flera utövare av hemtjänst i kommunen. I t.ex. Jonas Sjöstedts (V) hemkommun Umeå finns inte mindre än 15 olika anordnare (kommunala enheter samt fristående entreprenörer, företag och organisationer) av hemtjänst. Utbudet presenteras på kommunens hemsida och i en broschyr -Hemtjänstguiden- som alla hushåll får hem. Av denna framgår bl.a. unika tjänster; t.ex. matlagning, städning, trädgårdsarbete och på vilket språk hemtjänst kan ges.

En större konkurrens och valfrihet inom hemtjänsten i Burlöv skulle berika många äldres liv väsentligt.  Dessutom skulle det ge fler arbetstillfällen inom denna viktiga bransch.

Fler skall äga sin egen bostad i Burlöv

Burlövsbostäder är det av kommunen ägda allmännyttiga bostadsföretaget som har en monopolliknande ställning på hyresmarkanden i kommunen.

Socialdemokraterna i Burlöv går till val på att ”Inte sälja Burlövsbostäder”, med andra ord är deras främsta förslag för framtiden att inte göra någonting. Tydligen tycker (s) att allt är bra som det är.

Jag vill gärna vara tydlig med att för min del vill vi förändra bostadspolitiken i Burlöv, fler skall få chans att äga sin egen bostad om de så önskar. Vi vill att hyresrätter ombildas till bostadsrätter och vi vill bygga attraktiva bostäder i form av bostadsrätter och äganderätter.

Vår grannkommun Lomma har en andel hyresrätter av samtliga bostäder på ca 6 % medan Burlövs andel är 41 %. Jag vill att Burlöv på sikt minskar sin andel hyresrätter.

Det ligger i sakens natur att boende i hyresrätt i normalfallet inte bor kvar så länge som boende i ägande- respektive bostadsrätt. Mer hyresrätter innebär större omflyttning.

Detta är i huvudsak till nackdel för kommunen som satsar stora pengar i t.ex. skola, fritid och andra projekt som riktar sig mot medborgarna, detta förutsätter dock att medborgarna bor kvar i kommunen under längre tid. Stabiliteten och långsiktigheten i kommunen blir lidande då andelen hyresrätter är så hög som den är i Burlöv.

Vi vill ge förändra boendet i Burlöv genom att de som vill med lätthet skall kunna välja att ombilda sin hyresrätt till bostadsrätt. Detta skall ske på ett positivt sätt där hyresgäster erbjuds möjlighet att till attraktiva villkor välja att ombilda sin hyresrätt.

Vi vill att Burlövsbostäder skall kunna vara en del av detta och driva på utvecklingen. Kommunens eget bostadsföretag bör stödja omvandlingen av Burlöv. Burlövsbostäder kan mycket väl förvalta bostadsrätter, likaså ser jag möjligheter att man bygger äganderätter.

 

Mats Lithner (fp)

Hur uppnå EU:s lägsta arbetslöshet?

Enligt socialdemokraternas ledare Stefan Löfven skall Sverige ha uppnått EU:s
lägsta arbetslöshet senast år 2020. Hur det skall gå till är oklart, det enda
konkreta beskedet är att Prof. Mårten Palme skall utreda frågan. Åtgärdsförslag
lyser helt med sin frånvaro.
Men låt oss titta ut över vår omvärld för att se vilka möjligheter som finns.
Enligt senaste statistiken står Österrike och Tyskland i en klass för sig med
en arbetslöshet kring 5 %. Dessa två länder har dessutom en mycket låg
ungdomsarbetslöshet som ligger kring 7,5 %.
Vilka är då de uppenbara observationerna man kan göra för att förstå hur dessa
industriländer lyckats bättre än Sverige? Tyskland som industrination har
förmått att behålla det mesta av tillverkningsindustrin i inhemsk ägo.
Skickliga hantverkare har över århundraden utvecklat och vidareutvecklat
kvalitetsprodukter inom alla upptänkliga områden. Begreppet ?Made in Germany?
står för något som är erkänt över hela världen. I Sverige har däremot våra
stora industrier sålts ut eller lagts ned.
Något väldigt uppenbart är att med Euron som valuta har den inhemska industrin
stora fördelar för länder som är beroende av export. Den svenska kronans värde
har varierat kraftigt de senaste 10 åren vilket är mycket besvärande för
industrin och handeln. Tyskland och Österrike har via Euron en jättelik
hemmamarknad med kända förutsättningar.
En annan tydlig observation är att Tyskland och Österrike har en mycket stabil
och långsiktig politik syftande till att skydda och utveckla den inhemska
industrin. Skatter och avgifter har succesivt sänkts för att gynna
företagande. Åtgärder som ?kurzarbeit? som innebär färre uppsägningar under
lågkonjunktur och besparingar i välfärdssystemen som ?Agenda 2010? införs och
förvaltas oavsett politisk färg på regeringarna. Lägg därtill ett väl
fungerande lärlingssystem som förmår ge industrin tillgång till ung
arbetskraft. Väljarna i Tyskland uppskattar och belönar regeringar som via
förhandlingsvägen skapar breda överenskommelser.
Översatt till Sverige behöver såväl regering som opposition tänka igenom och
komma överens om de långsiktiga spelreglerna för svenskt företagande och
industri för att kunna uppnå en varaktigt låg arbestlöshet.

Ingen AC på nya skolan i Arlöv

Klart för att bygga nya Svenshögsskolan

Arlöv.

Nu står inget i vägen för den nya Svenshögsskolan. Fullmäktige anslog under måndagskvällen 150 miljoner kronor till bygget.

Annons:

Dagens drygt fyrtioåriga Svenshögsskola är trång och omodern, och en ombyggnad var länge på tal. För tre år sedan började man överväga alternativet att behålla skalet, men blåsa ut lokalerna invändigt, alternativt att riva hela skolan. Politikerna fastnade för det sistnämnda.
Och på måndagen fattades slutligen beslut om finansieringen, vilket innebär klartecken för förvaltningen att genomföra upphandlingen. 165 miljoner beräknas alltihop att kosta. 15 miljoner har redan använts för projekteringen, och fullmäktige sköt alltså till ytterligare 150 miljoner.
– Jag är glad att vi kommit så här långt, vi har väntat länge, sa Bengt Åström (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Den nya skolan får plats för 400 elever i två parallella klasser från förskolan till sjätte klass, plus fritidsverksamhet. Intill skolan planeras en idrottshall.
Byggstart är beräknad till november 2013 och den nya skolan beräknas vara färdig att tas i bruk till höstterminsstarten 2015. Först därefter rivs den gamla skolan.
Nils Holmqvist (M) ville påminna övriga fullmäktigeledamöter att den till ytan större skolan kommer att innebära ökade drifts- och underhållskostnader på 1,5 miljoner kronor och år.
Och Mats Lithner (FP) tyckte att om kommunen nu bygger en så stor arbetsplats borde den vara försedd med luftkonditionering.
– Tänk på klimatförändringen. Det blir varmare vårar, försomrar och höstar. Det här bygget ska hålla i fyrtio, femtio, kanske sextio år. Vi måste bygga för framtiden, sa han.
Men det fick han inget gehör för.

Tomten från Koblenz

Årets tomte heter Konrad och kommer från Koblenz