torsdag 13 november 2008

Nåt av det bästa jag gjort

Jag kommer ihåg vad jag gjorde den 13 november 1994. Då röstade jag ja till EU. Det var för övrigt fars dag.  

Sena Öresundståg ger affärsmöjligheter

måndag 28 april 2008

Brev till Åkarpsföräldrarna

Jag har så här långt valt att inte ge mig in i denna diskussion eftersom vi från FP och Opposition Burlöv inte har något inflytande över situationen. Vår allmänna kritik mot nuvarande styre är att de inte prioriterar barn och ungdomar. Istället proriteras organisationsfrågor och markfrågor.Som du känner till har S+M en mycket stor politisk majoritet, och det är upp till dessa partiers respresentanter att reda upp situationen. I vårt senaste budgetförslag inför 2008 så yrkade vi på betydligt mer pengar till driften av skolor och barnomsorg samt mer investeringsmedel till utbyggnad av förskolor. I Lars Johnssons (m) svar döljs det faktum att M röstat nej till mer resurser.Dock har jag under tidigare år varit med och tagit fram nuvarande styrsystem för barn - och utbildning. Systemet innebar i korthet att varje rektorsområde inför varje budgetår tilldelas en påse pengar och själva har att hantera dessa. Rektorn är chef för verksamheten och är den som känner behoven bäst. Detta styrningssytem har varit i gång under ett antal år och innebär att ansvaret har delegerats ut i verksamheten. Detta är det normala inom kommunsektorn idag. Systemet har fungerat bra i Arlöv, men tidvis faktiskt mindre bra i Åkarp. Jag känner att det inte accepterats fullt, utan det finns fortfarande tendenser att inför beslut om neddragningar i den egna verksamheten försöka skjuta infrån sig ansvaret och gärna använda föräldrar som hävstång.Politikerna har det övergripande ansvaret för situationen och måste hela tiden vara beredda att axla sitt ansvar. I nuvarande situation i Åkarp måste en analys göras som visar varför man inte klarat sig inom givna budgetramar - antar att denna analys redan finns -. När analysen är klar får politikerna fatta beslut om hur stora medel som kan tillskjutas. Som du själv nämner är inte brist på pengar något problem här i Burlöv. Här handlar det mer om rättvisan mellan olika rektorsområden. Hur skall man behandla de rektorsområden som klarat sparkraven med bibehållen kvalitet - skall de också få mer pengar? En sak är helt klar och det är att de kvalitetskrav som gäller för den pedagogiska verksamheten inte får sänkas. 11 barn på 1 personal på en småbarnsavdelning får och skall inte förekomma!!!Återkom gärna med frågor och synpunkter!

söndag 27 april 2008

Barnomsorgen i Burlöv - Åter problem

Med all rätt är ett antal Åkarpsföräldrar upprörda över problemen i barnomsorgen i Burlöv. Denna gång består problemet i att pengarna tagit slut hos ett rektorsområde, följden av detta blir tydligen att inga vikarier sätts in då ordinarie personal är sjuk.

fredag 28 mars 2008

Professorns kalkyler

Prof. Erik Skärbäck har tillsammans med kommunalrådet i Burlöv Kerstin Fredriksson åkt runt till olika myndigheter med ett bildspel. Det innehåller ett antal grava felaktigheter, deras storyline är att Åkarp har väldigt mycket problem som beror på det kraftiga bullret från järnväg och väg. Man använder argumentation som innebär att man använder siffror som gäller hela kommunen (och genereras i Arlöv) och presenterar dessa som om de gällde Åkarp; väldigt höga sjuktal, väldigt låg attraktivitet (plats 221 på någon lista).

När det gäller järnvägen; Skärbäck påstår att det 2010 skall gå ca 100 godståg genom Åkarp (med fyrspår), men då har han lagt samman trafiken på Lommabanan ( ca 20-25 godståg som inte passerar Åkarp utan endast Arlöv) med tänkt trafik på stambanan. Likaså har han gjort en "framräkning" av antalet tåg på längre sikt. Han har då använt modellen att ta utvecklingen mellan 1999 och 2000 då bron öppnade och sedan fortsatt att dra ut den kurvan. De tågantal han då får fram kan omöjligen passera på sträckan eftersom det saknas kapacitet på så många andra platser; t.ex Malmö C / Malmö gbg/ Lund mfl platser. Skärbäcks bullerberäkningar utgår sedan från dessa starkt felaktiga beräkningar av antalet tåg.

Vidare påstår han att såväl ett yttre godstågspår som simrishamnsbanan kommer att byggas, trots att dessa inte är aktuella.

Hans bildspel innehåller referenser till många olika akademiker, de som står på Burlövs sida presenteras med sina akademiska titlar, de som stödjer Banverket presenteras bara med namn.

Slutligen en ganska lustig sak är att Skärback presenterar kända personer från Åkarp, och då påstår att Kal P Dal skulle vara en känd person från Åkarp. Detta stämmer definitivt inte, Kal P Dal hade en mycket stark Arlövs-identitet vilket är välkänt. Kal P Dal växte upp i huset mellan bommarna i Arlöv. Skärbäck har inte ens lyckats stava Kal P Dal.s namn rätt i bildspelet, utan namnet skrevs Kal P Dahl.

Att krypa bakom sin prof. titel i frågor där man uppenbart inte har några (akademiska) meriter är inte snyggt

måndag 24 mars 2008

Citroen C5 HDI -2008


Tredje franska bilen och åter till Citroen C5.


Fördelar: Komfort, utrymmen, säkerhet, mycket bränslesnål.


Nackdelar: Ännu inga upptäckta

Peugeot 307 XS -2006




Andra franska bilen.




Fördelar: Pigg motor och hyggliga utrymmen. Bra pris.




Nackdelar: Vissa inredningsdetaljer, t.ex i bagageutrymmet av orimligt låg kvalitet. Peugeots serviceanläggning i Malmö har flyttat till en så otillgänglig plats att man får ta taxi då man lämnat bilen på service.




Citroen C5 2,0 SX -2001




Första bilen som vi köpt ny. Mycket bil för pengarna. Körde nästan 10 000 mil med denna bil.




Fördelar: Utrymmen, komfort, vanebildande med gashydraulisk fjädring. Fin färg.




Nackdelar: Första året av en ny modell ïnnebar en hel del småfel. T.ex yttertemperaturmätaren som ofta visade +56 då det var -10 ute. Denna tempmätare styrde luftkonditioneringen, brrrrr.

SEAT Toledo -1994




En spansk Volkswagen. Olé. Enligt Vägverket existerar denna bil fortfarande.




Fördelar: Bra utrymmen, trevlig och pigg 2 litersmotor.




Nackdelar: Rostade friskt

Audi 100 CL -1982




Jag återvände till VAG-spåret med en Audi 100 av 1982 års modell. Denna körde vi runt med i slutet av 80-talet och en bit in på 90-talet.



Fördelar: Fina utrymmen, härlig komfort och en skön 5-cylindrig motor.



Nackdelar: Rostade friskt i dörrarna. Insprutningspumpen satt på undersidan av bilen framför vänster bakhjul och var där utsatt för fukt och smuts, vilket gav upphov till många driftstopp. Dyr att serva.

SAAB 96 -1980




Vår första och hittills enda svenska bil var tillverkad i Finland av Valmet. Sista årsmodellen av SAAB 96.




Fördelar: Kul att köra, bensinsnål med frihjulet, enkel och lättservad.




Nackdelar: Dåliga utrymmen, lacken var dålig och flagade av. Ganska bullrig.

VW K70 LS 1974




Denna televerks-oranga vagn körde jag med några år på 80-talet.




Fördelar: Bra styrning, växellåda, motor och bromsar




Nackdelar: Komplicerad konstruktion, svårservad, starkt rostbenägen t.ex tröskellådor rostade kraftigt

Ford 15 M -1970 års modell




Min första bil ägde jag från 1977 och en bit in på -80 talet.




Fördelar: Tystgående och billig i drift


Nackdelar: Dålig lack, mycket rost, vattenpump läckte

En riktig god idé

Kom just på den goda idén att lägga in bilder på tidigare ägda bilar och en kort beskrivning av fördelar och nackdelar.

söndag 23 mars 2008

Frågorna hopar sig

Folk ställer frågan; vad är en Seniorkonsult?

Själv trodde jag det var ett meddelande till mig från arbetsgivaren om att det var tid att tagga ner och dra sig tillbaks, men så är tydligen icke fallet:

Seniorkonsult - en värdeladdad benämning
De har skapat sig ett anseende och ett namn inom branschen. Sedan år 2007 har vi infört begreppet, seniorkonsult. Seniorkonsulten ska agera och vara en resurs för hela divisionen. Den som är en frontfigur för sin teknik och ses som en förebild inom företaget kan bli utnämnd till seniorkonsult. Det kräver att man är en auktoritet i Sverige inom sitt teknikområde, duktig på att dela med sig av sin kunskap till andra, bra på att sälja in egen och andras kunskap hos kund, känd i branschen och har ett stort kontaktnät.Idag finns 15 seniorkonsulter inom BV Projektering.


Mats Lithner Trafikanalys, simulering och kapacitet

Mats är 51 år och med 25 års erfarenhet från arbete som tågklarerare, tågledare samt punktlighets- och kvalitetsuppföljare hos såväl SJ som Banverket, har Mats en mycket bred erfarenhet inom järnvägsbranschen med fokus på trafikeringsfrågor.Mats har stor erfarenhet från banarbetsplanering, tidtabeller och infrastruktur (bl. a trafikering och schematiska spårplaner samt simulering i Open track) samt ett mycket stort kontaktnät med aktörer och intressenter inom järnvägsbranschen.Under senare tid har Mats utvecklat sig till en av de främsta specialisterna inom området Trafikanalys, simulering och kapacitet och tack vare utmärkta syn för affärer bidragit till att BV Projektering har fått flera nya uppdrag inom området både i Sverige, Danmark och Tyskland.

Påskfirande

Påskafton firande vi tillsammans med våra goda vänner Hr R och Frau C. Som alltid var det mycket gott och trevligt. Fisken var fantastisk.

lördag 22 mars 2008

Nu är bilen här


Vår nya bil, en Citroen C5 1,6 Hdi, har kommit. med denna bil kör jag miljövänligt och har samtidigt alldeles tillräckliga fartresurser.
Bilen köpte jag hos Bilteknik i Vimmerby AB. sannolikt en av de allra sista Citroen C5 fas 2 som tillverkats.
Vive la France!