I dagens politiska debatt är det på den borgerliga kanten
framförallt hos L och C en stor iver att tala om vilka partier som inte kan
vara stödparti. Kontrasten är stor mot socialdemokratin som tycks förutsätta
att V skall fortsätta som stödparti. I praktiken har V under olika namn (SKP,
VPK och nu V) utgjort stödparti åt S sedan 60-talet. Om man ser det ur ett
historiskt perspektiv känns det dock väldigt olämpligt att vilja använda V som
stödparti.
En tydlig illustration på 100-årsfirande V:s avskyvärda historia
får man exempelvis om man läser tidningar (veckotidningen NU nr 52 1939) som
skildrar uppvaktningarna på Josef Stalins 60-årsdag den 21 september 1939. Vid
denna tidpunkt hade Sovjet överfallit vårt grannland Finland och nazisterna
överfallit Polen.
Bland telegrammen till Stalin från hans vänner och beundrare
var det särskilt två som kan uppmärksammas. Det ena lyder: Vi överbringar på
60-årsdagen vår hyllning till Josef Stalin, den stålhårde kämpen, den
konsekvente marxist-leninisten, socialismens kloke byggmästare osv osv. Detta
telegram var undertecknat Sveriges kommunistiska parti. Partiet som senare
blivit Vänsterpartiet.
Det andra telegrammet kom från Berlin och lydde: Jag ber
eder motta mina uppriktigaste lyckönskningar på eder sextioårsdag. Detta
telegram var undertecknat Adolf Hitler.
Vänsterpartiets historia förskräcker. Det handlar om att
under minst 70 år av partiets 100 år långa historia har partiet kramat
diktaturer istället för att stödja demokratin.
Skall politiker ha hög moral och inte låta sig stödjas av
partier som haft suspekta åsikter och märkliga vänner över åren bör dessa
regler gälla för alla och inte bara för Liberalerna och Centern.
Mats Lithner (L)
